Your browser is out of date

With an updated browser, you will have a better Medtronic website experience. Update my browser now.

×

Skip to main content
Svimningsepisod

OFÖRKLARLIG SVIMNING TILLSTÅND SOM KAN KRÄVA HJÄRTMONITORERING

Kunskap är nyckeln till att hitta svar.

OFÖRKLARLIG SVIMNING

Svimning är ett vanligt problem och ligger bakom 740 000 akutmottagningsbesök i USA varje år.1 Hälften av patienterna som skrivs in på sjukhus åker därifrån utan diagnos.2 Man kan svimma av många olika skäl, men bakomliggande hjärtsjukdom är ett av dem.

Svimning:

  • Inträffar när blodtrycket faller och begränsar syretillförseln till hjärnan.
  • Kan också kallas ”tuppa av”, ”få blackout” eller ”synkope”.
  • Varar oftast bara i några minuter, men kan följas av en stunds förvirring.
  • Drabbar alla åldersgrupper och ibland friska personer.
  • Kan vara ett tecken på en bakomliggande sjukdom.

VAD HÄNDER NÄR JAG SVIMMAR?

Svimning, även kallad synkope, är en plötslig förlust av medvetandet. Den inträffar när blodtrycket faller så att för lite syre når hjärnan. Ibland kan svimning se ut som ett anfall.3

Orsaker

Svimning kan orsakas av många saker. Många patienter har ett medicinskt tillstånd som de kanske känner till eller inte känner till, som påverkar nervsystemet eller hjärtat. Du kan också ha ett tillstånd som påverkar blodflödet genom kroppen och gör att blodtrycket sjunker när du ändrar ställning (t.ex. reser dig upp efter att ha legat ned).3

Riskfaktorer

Det finns orsaker till oförklarlig svimning som är ofarliga, medan andra kan vara allvarliga. Hjärtrelaterade problem, t.ex. onormal hjärtrytm, tillhör de allvarligaste orsakerna till svimning. Om du svimmar plötsligt utan förvarning kan du ju också falla och skada dig.

HJÄRTMONITORERING KAN GE SVAR

Om din läkare misstänker att dina svimningsanfall är relaterade till hjärtat kan hjärtmonitorering vara nödvändig.

Hjärtmonitorering används för att antingen upptäcka eller utesluta en hjärtrytmrubbning och för att fastställa lämplig behandling. De olika typerna av hjärtmonitorering skiljer sig åt vad gäller hur länge de kan användas och hur informationen samlas in. Följande är vanliga typer av hjärtmonitoreringssystem:

  • Holter-monitorer
  • Apparater för händelseregistrering
  • System för mobil hjärttelemetri
  • Införbara hjärtmonitoreringssystem
Mer information om våra hjärtmonitorer

TALA MED DIN LÄKARE

De här samtalspunkterna hjälper dig att komma ihåg viktig information om din svimning som du kan berätta för vårdteamet.

Kom ihåg att ge dem följande information:

  • En beskrivning av dina svimningsepisoder
  • Hur många svimningsepisoder du har upplevt under de senaste två åren
  • Vad du gjorde innan du svimmade
  • Eventuella funderingar som du kan ha om svimning (t.ex. säkerhet, ditt arbete, bilkörning)
  • Behandlingar som du får för din svimning
  • Om odiagnostiserad svimning eller plötslig hjärtdöd ligger i släkten
  • Hur svimningen påverkar ditt privatliv och arbetsliv

Kom ihåg att fråga om följande:

  • Kan svimningen vara relaterad till mitt hjärta? Varför eller varför inte?
  • Om ni tror att svimningen kan vara hjärtrelaterad: Vilka tester behövs?
  • Behöver jag träffa en hjärtspecialist för att få reda på varför jag svimmar?

BEHANDLINGSALTERNATIV

Målet med behandlingen är att förhindra att du drabbas av svimning igen. Ibland kan detta åstadkommas med några enkla livsstilsförändringar. Andra gånger behövs läkemedel.

Livsstilsförändringar

  • Undvik sådant som kan utlösa problemet, som varma miljöer, lång tid i stående ställning, uttorkning, vissa läkemedel
  • Se till att du får i dig rätt mängder vätska och salt
  • Använd stödstrumpor
  • Ställ dig upp långsammare

Läkemedel

Om du fortfarande drabbas av svimning efter att ha gjort livsstilsförändringar kan läkaren förskriva ett läkemedel. För att kunna rekommendera det bästa läkemedlet för ditt tillstånd kan läkaren vilja ta reda på orsaken till att du svimmar.

Pacemaker eller implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD)

Om vårdteamet kommer fram till att din synkope hänger samman med en onormal hjärtrytm kan en medicinteknisk produkt implanteras , t.ex. en pacemaker eller en implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD), för att kontrollera eller återställa hjärtrytmen så att hjärtat inte slår för snabbt eller för långsamt.

Kateterablation

Under kateterablation används en kateter som är inlagd i en artär för att leda radiofrekvensenergi till onormala elektriska ledningsbanor i hjärtvävnaden, som orsakar arytmi. Det här orsakar ärr i vävnaden, normaliserar den felaktiga elektriska signalen och avhjälper arytmin.

1

Mendu ML, McAvay G, Lampert R, Stoehr J, Tinetti ME. Yield of diagnostic tests in evaluating syncopal episodes in older patients. Arch Intern Med. July 27, 2009;169(14):1299-1305.

2

Data obtained from CDC National Hospital Ambulatory Medical Care Survey (NHAMCS) from the years 2008-2014.

3

Morag R, Brenner B. Syncope. Medscape. April 16, 2014. Accessed February 16, 2018.