MISSTANKE OM FÖRMAKSFLIMMER TILLSTÅND SOM KAN KRÄVA HJÄRTMONITORERING

MISSTANKE OM FÖRMAKSFLIMMER

Förmaksflimmer är ett vanligt tillstånd som innebär att hjärtats övre rum, förmaken, flimrar. Det innebär att de slår väldigt snabbt och oregelbundet så att hjärtat inte kan pumpa ut blod effektivt till resten av kroppen.

VAD HÄNDER NÄR JAG DRABBAS AV FÖRMAKSFLIMMER?

SYMTOM

• Oregelbundna hjärtslag
• Bankande eller dunkande hjärtslag
• En känsla av att hjärtat rusar
• Obehag i bröstet
• Svimning eller svimningskänsla
• Trötthet, andfåddhet eller svaghet

En del personer har emellertid inga symtom, utan upptäcker att de har förmaksflimmer först på läkarmottagningen. Förmaksflimmer är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan leda till komplikationer även för personer utan symtom.

HANTERBARA RISKFAKTORER

En del av de riskfaktorer som bidrar till förmaksflimmer kan kontrolleras eller förändras, som att behandla högt blodtryck och minska alkoholkonsumtionen. Kontrollerbara riskfaktorer är följande:

• Högt kolesterol
• Högt blodtryck
• Hjärtsjukdom
• Rökning
• Övervikt
• Metabolt syndrom
• Stress
• Alkoholmissbruk
• Brist på motion
• Vissa läkemedel
• Sömnapné
• Sköldkörtelsjukdom

ICKE-KONTROLLERBARA RISKFAKTORER

• Ärftlighet
• Hög ålder
• Hjärtsjukdom sedan födseln
• Kön – män har högre incidens av förmaksflimmer

HJÄRTMONITORERING KAN GE SVAR

Om du har, eller läkaren misstänker, förmaksflimmer kan hjärtmonitorering behövas för att fastställa hur ofta och hur länge episoderna uppträder.

Ibland uppträder förmaksflimret så sällan att mer långvarig monitorering krävs, och i vissa fall kan läkaren också vilja ta reda på hur effektivt olika behandlingar håller förmaksflimret under kontroll. De olika typerna av hjärtmonitorering skiljer sig åt vad gäller hur länge de kan användas och hur informationen samlas in:

• Holter-monitorer
• Apparater för händelseregistrering
• System för mobil hjärttelemetri
• Införbara hjärtmonitoreringssystem

TALA MED DIN LÄKARE

De här samtalspunkterna hjälper dig att komma ihåg viktig information om dina symtom som du kan berätta för vårdteamet.

Kom ihåg att ge dem följande information:

• En beskrivning av dina symtom (i förekommande fall)
• Hur många episoder du har upplevt under de senaste två åren
• Vad du gjorde innan du drabbades av symtom
• Eventuella funderingar som du kan ha (t.ex. säkerhet, ditt arbete, bilkörning)
• Behandlingar som du får för ditt hjärta
• Om hjärtproblem ligger i släkten
• Hur dina symtom påverkar ditt privatliv och arbetsliv

Kom ihåg att fråga om följande:

• Hur kommer ni att fastställa om jag lider av någon hjärtsjukdom?
• Vilka tester kommer att utföras?
• Skulle långtidsmonitorering med en införbar hjärtmonitor leda till en snabbare diagnos?
• Vad ska jag göra om jag upplever symtom?
• Ska jag bekymra mig över mina symtom?
• Kommer jag att behöva behandling? I så fall, vilken typ av behandling? Vilka andra alternativ finns det?
• Måste jag begränsa mina aktiviteter?
• Är det säkert för mig att träna och fortsätta med övriga dagliga aktiviteter?
• Borde jag träffa en specialist?

BEHANDLINGSALTERNATIV

Om det visar sig att du har förmaksflimmer är det dina symtom, den bakomliggande orsaken till förmaksflimret och hur länge du har haft det som avgör vilken behandling som är bäst för just dig. Vid behandling av förmaksflimmer ligger fokus normalt på att återställa eller kontrollera hjärtrytmen och förhindra blodproppar.

Livsstilsförändringar

Genom att göra ett antal livsstilsförändringar kan du förbättra din övergripande hjärthälsa. Vårdteamet kan rekommendera följande för dig:

• Ät mat som är nyttig för hjärtat
• Välj en kost med lite salt
• Motion
• Sluta röka
• Begränsa alkoholkonsumtionen

Läkemedel

Läkemedel kan förskrivas för att kontrollera din hjärtfrekvens eller hjärtrytm. Antikoagulantia (blodförtunnande medel) kan också användas för att förebygga blodproppar som kan leda till stroke.

Elkonvertering

Så kallad elkonvertering kan användas för att återställa en onormal hjärtrytm till det normala. Elkonvertering utförs antingen med läkemedel, så kallade antiarytmika, eller genom att ditt hjärta får en elektrisk stöt medan du är sederad.

Kateterablation

Om läkemedel eller elkonvertering inte fungerar eller om du drabbas av biverkningar kan kateterablation vara ett alternativ. Under kateterablation används en kateter som är inlagd i en artär för att leda antingen radiofrekvensenergi eller kryoterapi till onormala elektriska ledningsbanor i hjärtvävnaden. Båda metoderna orsakar ärr i vävnaden och kan normalisera den felaktiga elektriska signalen för att få bukt med arytmin.

Pacemaker eller implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD)

En medicinteknisk produkt som en pacemaker eller en ICD kan detektera och behandla förmaksflimmer tidigt och undertrycka debuterande förmaksflimmer.